När vi flög in över Edinburgh igår vid lunchtid regnade det ymnigt och jag hade ju knappast heller förväntat mig något annat. När jag satt på flygbussen in till stan hade dock molntäcket splittrats upp och solen sken över en mycket vacker stad. Jag lyckades efter lite krånglande med min jättestora väska hitta fram till 54 Bruntsfield Gardens där jag numera är installerad. Sinéad, en kanadensisk tjej som hyr ut rummet hade gått hem på lunchen för att ge mig nycklar till lägenheten. Andrew, som jag delar lägenheten med, träffade jag inte förrän i morse då han skyndade iväg till jobbet. Däremot pratade jag en hel del med två av hans vänner som var på besök från Kanada. Tjejen som jag inte minns namnet på hade studerat filosofi och engelsk litteratur men tänkte nu sadla om och bli läkare. Det intressanta var att hon mycket initierat redogjorde för hela det kanadensiska politiska systemet och upplyste mig om att det var extraval till det federala parlamentet den 14 oktober. Hon var inte helt nöjd eftersom de konservativa troligtvis kommer få egen majoritet och det kommer att innebära kraftiga försämringar i välfärden.
Jag tror nästan att jag hittills har träffat fler kanadensare än skottar här i Edinburgh. Så om jag talar engelska men en lätt kanadensisk anstrykning (ovanpå min svenska brytning) när jag kommer hem så vore inte det så förvånande.
Jag har faktiskt lite svårt att förstå vad vissa personer säger (de som pratar skotsk engelska) och det är lite pinsamt att erkänna. Hittills inga större missöden p.g.a. språkförbistringen.
Jag har fått ett kontor på universitetet, vid George Square, i ett gammalt hus med burspråk. Jag sitter dock i källaren, det är ganska kyligt inomhus och dessutom håller de på att måla om så man får passa sig för färg på kläderna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar