Ecosse en francais (Skottland på franska)

Det är lustigt hur bra det kan bli när man inte har några förväntningar alls eller väldigt låga sådana. Innan jag åkte till Skottland fick jag tips om en hemsida där man kunde hitta grupper som anordnar vandringar runt Edinburgh. På den sidan hittade jag också en grupp som träffas för att umgås och prata franska. Den verkade bestå av ganska mycket fransmän i exil och så förstås britter som var ivriga att få praktisera sin franska. Jag såg också att de just den här veckan skulle anordna ett guidad tur i det skotska parlamentet och tänkte att det kan ju vara ett bra tillfälle att göra det och så få träffa lite folk.

På kvällen ordnade de sedan också en spelkväll hemma hos en i gruppen. Jag kände mig lite skeptisk till det hela, dels eftersom jag tänkte att de förmodligen är ett sammansvetsat gäng och att det därför är svårt att komma utifrån och så är jag ju inget stort fan av sällskapsspel. Efter guidningen i parlamentet (en modern byggnad som antagligen kostat skjortan men jag gillade den mycket) begav jag mig hemåt i regnet för att byta om och kände noll motivation inför att ge mig ut igen. Men jag hade ju anmält mig och dessutom laddat upp med en flaska vin så jag tog mig iväg i alla fall. Och det blev faktiskt en väldigt rolig kväll. Det var inte utan att det faktiskt kändes mer "hemtamt" att prata franska än att prata engelska. Lise, som var värdinna för kvällen, hade alltså bjudit in ett 20-tal personer (en del för henne vilt främmande) för att dricka vin och spela spel tillsammans. En fantastiskt gästfri person med andra ord.